VILKA ÄR VI ?

Här kan ni läsa lite kortfattat om mig och min familj, om vårat intresse för hund och varför vi blev uppfödare av just dvärgpinscher.

Mitt ( Marias ) hundintresse har hängt med redan sedan jag var mycket liten, ja redan från födseln om man frågar mig :D . Jag har alltid trivts bäst i hundars sällskap. Jag är uppväxt med schäfer, och fick min första egna schäfer när jag va 11 år gammal som hette Cindy. När hon gick bort så fick jag min andra när jag var 15 år och han hette Molle. Sedan dess har jag inte levt utan hund mer än en kort period på några månader.

Jag var ofta i min barndom hos min morfar i Kvidinge ( Skåne län ) och den största anledningen till att jag så ofta ville dit va just deras hundar ( sorry morfar ). Dem har haft Grand Danios hela mitt liv, och har faktiskt än idag (2019). Och som jag lekte med dessa hundar. Mina storfavoriter Queenie och Hubert är det som är på bilden. Mina bästa vänner på den tiden <3 Och redan då hade jag bestämt mig för att hund är något jag aldrig vill leva utan.

2003 gick jag över ifrån schäfer till dobermann. Och jag hade min första valpkull 2005. Där kom även mitt intresse för avel. Mitt äldsta barn ( Frida) älskade även hon hundar redan som liten. På bilden är det Frida och min första dobermann Ambra. 2007 föddes min andra kull. Även denna av rasen dobermann. Tyvärr miste jag min älskade Ambra alldeles för tidigt och det va här jag hade ett kortare uppehåll med hund i mitt liv. Jag sörjde så hårt att jag trodde jag skulle gå sönder, på riktigt.

2008 bytte jag ras, jag klarade inte av att skaffa en dobermann till efter den enormt tunga förlusten av Ambra. Jag köpte därför Ozzy ( som även är här på bilden, dock många år äldre). En rottweiler som då va 13 månader gammal. Och han var en handfull att ha och göra med. Han tyckte inte om människor, han avskydde andra hundar. Bet och betedde sig som en monster faktiskt. Men jag tänkte inte ge upp. Jag kämpade med honom och fick tillslut en helt fantastisk hund. Som lärde sig älska alla, både hundar och människor. Här började jag även med att rädda, hjälpa och rehablitera andra hundar som haft det tufft i livet. Där kom det även 3 dobbisar till in i mitt liv. Zorro, Exit och Vanilla. Som alla behövde få en ny trygg start i livet. Och sedan kunde få kärleksfulla ansvarstagande hem.

Zorro

Pepsi

Jag träffade Jimmy som även är delägare i kenneln sommaren 2008. Och han hade väl inte då något större hundintresse direkt. Men eftersom hund är och var en så stor del av mitt liv så blev det ju naturligt att han blev med på det hela. Och jag fortsatte mitt arbete med att hjälpa hundar som haft det svårt och placera ut i nya trygga familjer. Här på bilden är det en schäfer som hette Leia och en amstaffmix som hette Colin.

Jimmy och Jack russelmixen Bessy

Exit

Prison

Hoffa & Amme

Livet med att hjälpa hundar fortsatte ända fram till 2013, och gör det till och från även i dag i mån av tid. Och under hela resan dit har jag hjälpt bland annat följande hundar till ett riktigt bra liv!

Hoffa - Grand Danios, Prison - Amerikansk Bulldoggmix, Izza - Pinschermix, Exit - Dobermann, Vanilla - Dobermann, Zorro - Dobermann, Hugo - spetsmix, Bessy - Jack russelmix, Pepsi - Jack Russel, Fixie - Schäfer, Colin - Amstaffmix, Texas - Dogo Canario, Leia - Schäfer, Sorba - Amerikansk Pitbullterrier Yänta - Schäfer, Shakira - Amstaff, Goliat - Rottweiler, Wilja - Chihuauha, Amanda - Okänd blandras,  Lisa - Fransk Bulldogg.

Och det är även från alla dessa hundar som jag skaffat mig och samlat på mig all den tunga kunskapen jag har i ämnet idag. Dem är grunden till allt. Och dem har lärt mig så otroligt mycket. Alla har ju haft olika typer av problem och svårigheter och alla har ju varit helt olika individer.


Yänta - Fixie - Exit

Vanilla

Nåväl... 2013 var året vi bestämde oss för att min dröm om en egen kennel och uppfödning skulle ta fart, och det va året som lille Sebastian föddes ( som numera är känd överallt ). Vi skulle föda upp Rottweiler, och köpte oss Amme och Bella. Jag har alltid varit insatt i brukshundar och brukshundslivet. Jag lade mitt första spår ute hos min far ( som hade schäfer) redan som 5 åring. Och i samma veva fick jag faktiskt min första dvärgpinscher av en vän. Hon kunde inte hantera honom. Han va arg på alla och hade tagit över kontrollen helt. Och som ni nu förstår så har jag svårt att säga nej när det kommer till att hjälpa en hund. Finns bara tiden så tar jag alltid emot hundar som behöver hjälp på ett eller annat sätt. Och sagt och gjort. Zigge flyttade in. Och han var precis som hon sa en svår liten kille. Men jag såg ganska snabbt att han bara har fått fel start i okunnigt hem. Och han hade sådan enorm potential. En helt fantastisk liten kille som enbart va missförstådd. Jag hade även innan detta träffat på en del dvärgpinschrar, och faktiskt sagt att det är en ras jag aldrig kommer äga, komiskt nog. Men efter jag hade lärt känna Zigge och insåg hur underbara dem faktiskt kan vara så kände jag att jag ville göra allt jag kunde för att bättra på den rasen istället för att fördöma den. Efter det kom Zafira och Ztina in i våra liv. Och Ztina är det som är min stamtik som jag främst har bak i mina tikars linjer. Det är henne jag har byggt upp kenneln på. Vi flyttade sedan från Norrköping till Skåne, till en lämplig gård för att kunna bedriva vår avel på bäst lämpade sätt. Och Jimmy fick jobb i Malmö. Och skaffade oss fler rottisar och fler pinnar. Tyvärr blev det inte så mycket med vår rottisavel. Min rygg sade ifrån, jag var med om en allvarlig ridolycka 2005 som slog upp igen efter en incident på jobbet. Och jag fick lägga den drömmen på hyllan då jag stod inför en steloperation. Jag vill nämligen inte bara ha kullar, jag vill kunna spara hundar hemma också och är mån om att ha mina avelshundar själv i största möjliga mån, för att jag vill kunna vara helt säker på vad det är jag kombinerar. Vi äger både våra hanar och tikar själva. Och med den värken fanns det inte en chans för mig att klara av flera stora rottweiler. Det va ett enormt tungt beslut att behöva fatta. Och tog tid innan jag kunde acceptera att det inte gick. Och jag var så ledsen.

Det är på grund av att jag mötte så många dåliga individer mentalt av rasen dvärgpinscher som gjorde att vi ville föda upp dem, för det är största chansen att kunna påverka en ras åt något håll. Och det är även en stor anledning till varför jag är så mån om mentaliteten på hundarna. Jag tjatar och tjatar om att man ska göra BPH. Vilket kanske kan tyckas underligt för den som inte förstår. Men jag lägger ner så otroligt mycket på att få rasen så bra som möjligt, jag väljer noga bort individer som jag anser inte passar in i aveln på grund av mentaliteten bland annat. Och BPH är ett bra verktyg att styra sin avel lite utifrån, men det går inte om inte alla och hela kullar genomför detta. Man måste kunna se helheten från hela kullar för att kunna göra den bästa bedömningen och utvärderingen, det räcker inte enbart med avelsdjuren. Det är inte dyrt, men väldigt roligt. (Så jag ber er återigen här snälla, gå BPH med era hundar. NI kan inte förstå hur värdefullt det är)

2013 var även året jag för första gången satte min fot på en hundutställning, och jag gjorde det enbart för att Ammes ( Rottweiler) uppfödare önskade att vi skulle visa henne lite, då hon var en väldigt fin tik. ( jag har alltid tyckt innan att "vänstervarva" bara var löjligt då jag är född bruksmänniska. Men sagt och gjort, jag ställde såklart upp på min uppfödare och följde hennes önskan. Det betydde mycket för henne. Och det gick ju över förväntan. Vi fick kanon bra kritik med excellent och ck. Och jag tyckte ju då att det va ganska kul såklart. och där drog det igång. Och det har blivit mängder med utställningar efter det och riktigt bra har det gått också.

Allteftersom Sebastian blivit större så har man även sett att han går i mina fotspår. Han är en tvättäkta hundmänniska som älskar hundar och tävlar även han... och där är vi idag. Som sagt, detta var min hundhistoria i stora drag, såklart är det många detaljer kring allt, men skulle få sitta här året ut och skriva om jag skulle ta allt i minsta detalj haha!!

Men ni är alla varmt välkomna till Millenhoff´s Kennel !